Om 2024 års stipendiater i utställningen I rörelse

I utställningen I rörelse visar årets sju stipendiater upp delar av de projekt som de ägnat sig åt under den vecka de har tillbringat i våra verkstäder. Projekt som tar dem från sina respektive utbildningar, vidare i rörelse mot nästa äventyr.

Chatrine Schumacher
Beckmans Designhögskola

Grunden i projektet kommer från ett försök att visualisera, det lilla barnets stora klump i magen när uppväxten är komplicerad. Med detta recidense har jag utforskat, för mig nya sätt att forma materialet glas, med olika tekniker och möjligheter. Jag fascineras av gränslandet av en faktiskt produkt och enbart ett objekt, särskilt i mötet med varandra. En produkt som fyller en estetiskt funktion även då den ej används.


Frida Jensen
HDK-Valand

Varje verk representerar en balansakt mellan det intakta och det trasiga. Jag har strävat efter att fånga glasets skörhet och styrka. Genom att kombinera olika tekniker och uttryck skapades skulpturer och produkter som belyser glasets mångsidighet och dess förmåga att framkalla känslor av nostalgi och sårbarhet.
Under min tid på The Glass Factory har jag fått möjlighet att dyka djupare in i planglasets potential. Jag har utforskat vad som är möjligt att skapa med detta material under rätt förutsättningar och hur mycket man kan styra och påverka dess form. Mitt projekt syftar till att undersöka hur man kan få fram uttrycket av glaskross på bästa sätt, samtidigt som man bevarar planglasets unika karaktär.


Johanna Bylén
Konstfack

Genom att bearbeta material ställer jag frågor om sakernas tillstånd. Jag utforskar komplexiteten i att navigera i roller och de förväntningar som följer med de roller vi har fått och de roller som vi tar. Varje verk tar upp en nyans av komplexa känslor som är knutna till jaget, samt de ibland diffusa och ibland påtagliga kraven som vårt samhälle ställer på oss. Jag beskriver känslomässiga förhållanden, fysiska tillstånd och hanteringen av det inkonsekventa.

 

Josefin Wallström
Riksglasskolan

Precis som Swinging London var en plats för ständig rörelse och förändring, kan ett dansgolv ses som en spegel av den energin. På ett dansgolv är alla i rörelse, och det finns en konstant förnyelse av musik, rytmer och uttryck. Dansen blir ett sätt att omfamna förändring, bryta gamla normer och vara en del av något större och mer kreativt. Den handlar om att vara fri, att vara i nuet och att känna sig som en del av en kollektiv rörelse där alla är på väg framåt. Att lämna det gamla bakom sig och vara i ständig förvandling – precis som musik och mode på 60-talet, där nya trender och idéer ständigt skapades.

Maria Liljedahl
Riksgalsskolan

Genom glaset har jag lärt mig att se skönheten I det som är ömtåligt och tillfälligt, där ljus och skugga möts och skapar djup. I mina verk försöker jag fånga känslor och stämningar, och jag hoppas att de får betraktaren att stanna upp, reflektera och känna. Jag vill att mina skapelser ska beröra och ge en förståelse för det enkla, det sårbara och det som inte alltid är synligt, men som ändå bär på en stor betydelse.

Charlie Gustafsson
Riksglasskolan

Rädslans våg
Inspirationen av detta verk kommer från en tidigare illustration till en uppgift från när jag gick på riksglasskolan och med färgerna som användes från färghjulet med färgernas motsatser på ett ungefär men som passade väldigt bra ihop mer konceptet. Precis som rubriken/namnet påpekar så lyckades jag med hjälp av andra få liv i min illustration till något man kan hålla i. Konceptet känner jag mig lite kluven på efter att verket blev gjort, så det jag känner av den är rädslan av en våg som sveper ner en i det mörka djupen av det okända medans man sträcker ut handen och försöker ta sig upp, men också att det redan är någon okänd varelse i vattnet som sträcker sig upp för att dra ner en. Var och en tolkar som den känner och ser.

Jasmine Sarvesvuori
Riksglasskolan

A Good Soul Never Wanders Alone
I detta verk så har jag låtit två omtyckta symboler, Körsbärsblommorna och Drakäggen, mötas och blandas med ett tredje element, det ljusa andliga. Vad händer om man för dem samman? Resultatet blev en ren enkel och symbolstark skulptur. I mitt glasskapande låter jag min kärlek till naturen med dess mjuka, organiska former och färger få komma fram. Mitt glas bjuder ofta på en taktil upplevelse då jag vill att glas ska vara något man ska få känna på, trots dess skörhet.